En berättelse om en inspelningssession

Igår, när jag egentligen borde pluggat (vilket jag gjorde OCKSÅ, men man kan alltid plugga mer...) kom jag på idén att jag ville spela in något. En Unplugged-version av någon annars "vanlig" låt dessutom.

(ok, allt eftersom jag skriver inlägget inser jag att det blir nördigare och nördigare. Kan du ingen musikteori alls eller hatar musik, skit i att läsa)

När jag spelar in gitarr, spelar jag JÄMT fel, och ett enda litet misstag hörs hur mycket som helst i en inspelning, så det måste vara helt felfritt. Därför tog jag en låt som jag kan helt utantill. Blue Linckia, med bandet Giant Squid, fick det bli. En, för min del, rätt uttjatad låt. Å andra sidan också därför jag kan den helt också.

Blue Linckia är, som du hör när du lyssnar, en jättefet nerstämd låt där man har distat i stort sett allting, fram tills man kommer till B-delen (ca 1:43). Najs. Det kunde bli en kul utmaning att göra akustisk, tänkte jag.

Tre Fyra problem
: Låten är stämd i B (dvs en kvart lägre än E) (spelas på 7-strängad gitarr och 5-strängad bas), den innehåller cello och en tjej på sång. Och justja. Jag har ingen bas.

Fyra "lösningar":
1. Jag har sen längesedan gjort en variant där jag lägger kvinten i basen istället för grundtonen, så att jag kan ta powerchordet så lågt som möjligt. På så vis får jag kvinten och oktaven i samma oktav som på originalet. Grundtonen skippas helt enkelt (eller rättare sagt, oktaven får agera grundton med kvint som bas).

2. Cello kan man spela på gitarren. Inte alls samma grej. Men vadå.

3. Killar har falsett. BAM! (sen lade jag iof en stämma en oktav ner också...)

4. I Cubase kan man högerklicka på ett spår och välja process>pitch shift. Vips så har gitarren blivit bas. Med lite EQ på det så låter den som en billig och kass akustisk bas. Det är ju inte direkt som om jag hade haft något annat om jag nu haft en riktig akustisk bas heller. Så det duger.


Sådär ja. Spår på spår på spår lades. Ljudet blev fetare för varje spår som spelades in. Idag la jag det sista (..), och lite reverb på alltsammans. Allt lät så bra. Tills jag referenslyssnade till originalet.

Hur gör band som exempelvis Alice in Chains när de arrangerar sina låtar akustiskt? Det känns som att det får nästan lika fet ljudbild som deras ordinarie studioinspelningar, och när jag lyssnar på mitt känns det som om jag täcker 5% av frekvenserna som originalet täcker. Självklart har det att göra med mina totalt icke-existerande mixningsskills, men ärligt talat, det måste bero på arrangemanget också...

Jaha. Hur fortsätter man detta inlägg nu då? Jaja. Min inspelning på Blue Linckia misslyckades, och ja... Allt suger. :)

Kommentarer
Postat av: daniel wendefors

Häng inte läpp för det. DEt var ju ändå ambitiöst försökt. =)

2010-10-29 @ 18:40:39
URL: http://aliaspastorn.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0