jockepedia

Ja, vad hände egentligen? Som min gode väl Daniel påpekade i en kommentar på föregående inlägg, så fortsatte ju faktiskt livet ändå. Många har tjatat om att jag borde uppdatera, så här kommer det väl, hur ointressant det än må vara.

Första helgen efter Kagge var tung. Jag hoppas mina vänner här i Hudiksvall hade överseende med att jag var allmänt dryg och lite sådär frånvarande den helgen. Men redan på måndag började jobbet på Hudiksvalls Solskydd, farsans företag som sysslar med försäljning och montering av markiser, persienner, rullgardiner osv och även med lite fastighetsskötsel (dvs vaktmästeri). Detta har jag spenderat mina fem senaste somrar med, och det var riktigt skönt att köra igång direkt, och byta ut kaggeholmsrutinerna mot nya rutiner. Hade jag bara varit hemma och inte gjort något, hade jag nog fått fnatt, som det så snyggt heter.

Jag jobbar tillsammans med Kristian, en trummis som, när han inte monterar markiser på somrarna, slår av trumstockar på musikhögskolan i Malmö. Han uppskattar också mycket rock och hårdrock. Med andra ord, vi har ett ganska stort musikintresse gemensamt. Härligt härligt.

Men Kaggeholm har helt klart satt sina spår. Redan efter några veckor märkte jag att jag bytt ut "det påminner mig om en vän i Hudik" mot "det påminner mig om en vän från Kaggeholm". Och inte nog med det, jag kunde inte hålla mig längre än till midsommar då jag träffade en hel del gamla Kaggeholmare på torp utanför Örebro redan under midsommarhelgen. Nog för att jag ändå var i Örebro den helgen, men ändå... :) Sen ska jag faktiskt upp till Ö-vik nu till helgen för att träffa min kära frukostklubb, dock minus Alex tyvärr. Anna, John och jag ska partaja sönder hela helgen. Pepp! Sen sist men inte minst, FRIZON. Alla ska dit. Tror jag. I alla fall HELA frukostklubben, och några till som jag vet ska dit.

Avslutar med ett citat från min gammelfarfar:

"You gotta fight for your right to party"